Gammaltestamentlig
Jesaja kapitel 1, vers 10-17
Lyssna till Herrens ord, sodomfurstar! Hör vad vår Gud har att säga, gomorrafolk! Vad skall jag med alla era slaktoffer? säger Herren. Jag är mätt på brännofferbaggar och gödkalvars fett, jag vill inte ha blodet från tjurar och lamm och bockar. Vem har begärt detta av er när ni träder fram inför mig, ni som trängs på mina förgårdar? Kom inte med era meningslösa gåvor, jag avskyr offerröken. Nymånad, sabbat, högtidssamling — jag tål inte falskhet och fest. Jag hatar era högtider och nymånadsfester, de har blivit en börda för mig, som jag inte orkar bära. När ni lyfter era händer i bön vänder jag bort blicken. Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte. Ni har blod på händerna. Tvätta er, rena er! Låt mig slippa se era illdåd. Sluta göra det onda och lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt.
Epistel
Jakobsbrevet kapitel 1, vers 22-25
Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annars tar ni miste. Den som hör ordet men inte gör vad det säger, han liknar en man som i en spegel betraktar sitt eget ansikte: han ser sig själv men går därifrån och har strax glömt hur han såg ut. Men den som har blickat in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer vad han hört utan verkligen gör något, han blir salig genom det han gör.
Evangelium
Matteusevangeliet kapitel 23, vers 1-12
Sedan talade Jesus till folket och sina lärjungar och sade: ”De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol. Gör därför allt vad de lär er och håll fast vid det, men handla inte som de gör, för de säger ett och gör ett annat. De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva rör de inte ett finger för att rätta till dem. Allt vad de företar sig gör de för att människorna skall lägga märke till dem. De skaffar sig breda böneremsor och stora manteltofsar. De tycker om att ha hedersplatsen på gästabuden och sitta främst i synagogan, och de vill bli hälsade på torgen och kallas rabbi av alla människor. Men ni skall inte låta er kallas rabbi, ty en är er läromästare och ni är alla bröder. Ni skall inte kalla någon här på jorden för er fader, ty en är er fader, han som är i himlen. Inte heller skall ni låta er kallas lärare, ty en är er lärare, Kristus. Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.
Psaltarpsalm
Psaltaren psalm 143, vers 6-10
Jag sträcker mina händer mot dig, öppnar mig som törstig jord. Herre, skynda att svara mig, jag orkar inte mer. Dölj inte ditt ansikte för mig, då blir jag lik dem som lagts i graven. Låt mig var morgon möta din trofasthet, ty jag förtröstar på dig. Visa mig den väg jag skall gå, jag sätter mitt hopp till dig. Herre, rädda mig från mina fiender, jag flyr till dig. Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud. Må din goda ande leda mig på jämn mark.
Tro och liv
Dagens tema är tro och liv. Hur förhåller sig dessa två till varandra? I dagens text läser vi att Jesus uppmanar folket och lärjungarna att ”göra vad fariseerna och de skriftlärda säger”. Det kan låta underligt. Var inte Jesus alltid i konflikt med fariseerna? Sa han inte: ”Ve er, skriftlärda och fariseerna, ni hycklare!”
Jo, det gjorde han. Men kanske är även detta ett tecken på respekt från Jesus. Han bemöter varje människa på det sätt hon behöver bli bemött. Och det mest respektfulla sättet att möta fariseerna på är just att ta deras ord på allvar. Jesus håller nog med om mycket av det fariseerna lär. Men han tycker inte om deras praktik. Gör inte som de gör. Jesus visar en djup respekt för fariseerna — just genom att ta deras ord på allvar, kanske mer än någon annan. Och i denna respekt säger han: ”Men hur gör du själv då?”
Fariseerna och de skriftlärda, säger Jesus, binder ihop tunga bördor och lägger dem på människors axlar, men själva rör de inte ett finger för att rätta till dem.
Det där känner vi nog igen. Människor som vet exakt hur andra borde göra för att göra rätt. De vet precis vad andra gör fel och kommer med regler och idealer: ”Om du bara…”, ”Du borde…” och så vidare.
Vi ser något liknande i Gamla testamentet. Man kan bli häpen över de mycket noggranna instruktioner som Gud ger i Tredje Moseboken kring högtider, sabbater och offer. Men trots att folket kanske gör exakt det som föreskrivits, säger Gud att han vänder bort blicken.
För visst kan man komma med regler och föreskrifter — men innan det ska man leva rättfärdigt.
Och vad innebär det? Jo:
”Sluta göra det onda, lär er göra det goda. Sträva efter rättvisa, stöd den förtryckte. För den faderlöses talan, skaffa änkan rätt.”
När man läser Bibeln ser man att allt Jesus och profeterna talar om handlar om just rättvisa. Ni älskar Gud? Låt det märkas då. Höj inte dig själv — utan tjäna.
Här är det allvar. Mycket allvar.
Jesus verkar inte bry sig om hur bra du kan lagen, hur ofta du är i kyrkan, hur ”rätt” du tänker eller hur mycket status du har inom eller utanför kyrkan. En tro som inte leder till något blir hyckleri. Man ska inte tycka rätt — man ska göra rätt.
I dagens text ställer Jesus kanske frågan: Hur mycket farisé är du? Leder din tro till något? Vill du verkligen vara tjänare? Då gäller det att vilja vara — eller stå upp för — den minsta.
Profeten Mika sammanfattar det väldigt fint:
”Han har låtit dig veta, o människa, vad det goda är. Ingenting annat begär Herren av dig än att du gör det som är rätt, älskar barmhärtighet och lever ett liv i ödmjukhet inför din Gud.” (Mika 6:8)
remcoschrijft/remcoskriver 
Plaats een reactie